Kvantdatorer: En satsning på 40 miljarder på maskiner som (ännu) inte fungerar

Den obekväma sanningen om 2025

Under 2024-2025 upplevde kvantdatorer sitt största medieuppmärksamhetsögonblick. Google presenterade sitt chip "Willow"[^1], Amazon avslöjade "Ocelot"[^2], Microsoft lade fram "Majorana One"[^3]. Bombastiska rubriker talar om "revolutioner" och "historiska genombrott".

Men här är sanningen som ingen vill erkänna: kvantdatorer är idag bokstavligen helt värdelösa.

Ja, ni läste rätt. Trots miljarder i investeringar och storslagna löften finns det 2025 inte ett enda problem i den verkliga världen som en kvantdator kan lösa bättre, snabbare eller billigare än en vanlig dator.

Men bakom hypen döljer sig en geopolitisk kapplöpning värd 40 miljarder dollar som kan komma att omforma den globala maktbalansen.

Verkligheten Bakom Hypen

Google Willow: Snabb på icke-existerande problem

Google har väckt uppmärksamhet genom att förklara att deras Willow-chip med 105 kubiter kan lösa beräkningar på 5 minuter som skulle ta superdatorer "10 septiljoner år"[^1]. Chippet representerar verkligen ett tekniskt framsteg: för första gången minskar felen när fler kubiter läggs till, vilket löser ett 30 år gammalt teoretiskt problem[^4].

Det låter imponerande, eller hur?

Men det finns en detalj: den ultrasnabba beräkningen är "random circuit sampling", ett problem som skapats speciellt för att testa kvantdatorer. Det är som att säga att din bil kan slå ett häst i ett lopp... på Mars.

Den "slumpmässiga kretsprovtagning" som Willow utför så snabbt är ett problem som har skapats speciellt för att få kvantdatorer att verka bra. Inget företag, universitet eller regering har någonsin behövt lösa det.

De goda nyheterna: Google har visat att kvantfelkorrigering faktiskt fungerar. De dåliga nyheterna: vi är fortfarande långt ifrån användbara tillämpningar.

Amazon Ocelot: "Schrödingers katt"-metoden

Amazon har valt en annan väg med Ocelot, ett 9-qubit-chip som använder så kallade "cat qubits" (från Schrödingers berömda katt)[^2]. Idén är genial: istället för att korrigera fel efter att de inträffat är dessa qubits naturligt resistenta mot vissa typer av fel.

Resultatet? Amazon hävdar att man minskar resurserna för felkorrigering med 90 %[^5]. Det är som att gå från att behöva 1000 brandmän till bara 100 för att släcka samma brand. Fortfarande för många för att vara praktiskt, men en betydande förbättring.

Microsoft Majorana: 20 år för kontroversiella partiklar

Microsoft har valt den mer riskfyllda vägen: ”topologiska” kvantbitar baserade på partiklar som kallas Majorana[^3]. Tanken är att dessa exotiska partiklar är naturligt skyddade mot fel, precis som information som skrivs ner i en nod istället för på ett ömtåligt papper.

Efter 20 år och miljarder investerade säger Microsoft att de äntligen har skapat dessa partiklar[^6]. Problemet? Många forskare är fortfarande skeptiska. Nature publicerade resultaten med en kommentar som i princip säger "vi är inte övertygade"[^7].

De tre filosofierna bakom kvantdatorer

Dessa olika maskiner representerar tre helt olika filosofier:

Google/IBM (Supraledare): "Vi bygger många qubitar och löser felen med råstyrka"

• Fördel: Mogen teknik, många qubitar
• Nackdel: Det krävs tusentals fysiska qubitar för en användbar "logisk" qubit

Amazon/Andra (Cat Qubits/Joner): "Vi skapar qubitar som naturligt är mindre benägna till fel"

• Fördel: Mindre resurser krävs för korrigering
• Nackdel: Långsammare och mer komplexa att kontrollera

Microsoft (Topologiska): "Vi söker den Heliga Graalen: qubitar som är perfekta till sin natur"

• Fördel: Om det fungerar är det revolutionerande
• Nackdel: Stort "om" - det kanske aldrig fungerar

Italien och Europa: Försenade men inte ute ur leken

Installationen av kvantdatorn IQM vid Politecnico di Torino[^8] är inte bara ett tekniskt förvärv: det är geopolitik. För 2 miljoner euro har Italien säkrat direkt tillgång till kvantteknik utan att vara beroende av amerikanska eller kinesiska molntjänster.

De fem kubiterna i Turins system verkar vara få, men det handlar inte om prestanda utan om strategisk självständighet[^9]. Europa har insett att kontrollen över kvanttekniken kommer att avgöra vem som kommer att ha makten under de kommande decennierna.

EU:s Quantum Flagship-program är värt 1 miljard euro, med ytterligare 8 miljarder från medlemsstaterna[^10]. Målet är inte att slå amerikanerna i morgon, utan att inte vara beroende av dem i övermorgon.

Verkliga tillämpningar: Mycket rök, lite grillat

Trots all hype är de aktuella användningsområdena en besvikelse:

Finans: Kostsamma experiment

JPMorgan Chase skapade rubriker genom att generera ”verkligt slumpmässiga siffror” med en kvantdator[^14]. Problemet är att vanliga datorer har gjort samma sak i årtionden med komponenter som kostar några euro. Det är som att använda en raket för att tända ett ljus.

De verkliga finansiella tillämpningarna (portföljoptimering, prissättning av derivat) finns fortfarande bara på papperet. Dagens kvantdatorer är för långsamma och opålitliga för att hantera riktiga pengar.

Läkemedel: Avlägsna löften

Roche samarbetar med Quantinuum för forskning om Alzheimers[^15], men simulerar molekyler som är så enkla att en bärbar dator klarar det bättre. Verkliga proteiner har miljontals atomer: det kommer att krävas miljontals tillförlitliga kvantbitar.

Bilindustri: Kvantmarknadsföring

Volkswagen har skapat det första ”kvantproduktionssystemet” genom att optimera 9 bussar i Lissabon[^16]. Resultat: det fungerar, men en vanlig optimeringsalgoritm skulle kosta 1000 gånger mindre.

Drömmarnas affärsverksamhet

Kvantmarknaden är redan värd 1,16 miljarder dollar och förväntas nå 16,4 miljarder år 2030[^17]. Hur är det möjligt om den inte tjänar något syfte?

Kvantmoln: Hyra det omöjliga

Amazon Braket, IBM Quantum och Microsoft Azure Quantum erbjuder tillgång till sina kvantdatorer[^18]. Priserna varierar från hundratals till tusentals dollar per månad för att göra... experiment och tutorials. Det är som att hyra en rymdfarkost för att lära sig flyga.

Quantum-as-a-Service: 48 miljarder i hype

Marknaden för "Quantum-as-a-Service" förväntas växa från 2,3 miljarder (2023) till 48,3 miljarder (2033)[^19]. Men ingen vet ännu exakt vad man ska sälja. Det är riskkapital baserat på ren förhoppning.

Varför fortsätter de att investera?

Om kvantdatorer är så värdelösa, varför fortsätter då miljardinvesteringar att strömma in?

1. Rädslan för att Bli Utestängd

Inget stort teknikföretag vill vara det som "missade kvanttåget". Därför investerar de för att inte hamna på efterkälken, även om de inte riktigt vet vad de investerar i.

2. Marknadsföring och PR

Att säga "vi har en kvantdator" får ett företag att framstå som innovativt och banbrytande. Det är värt miljarder i image, även om maskinen inte gör något användbart.

3. Löftet om Framtiden

Tanken är att kvantdatorer förr eller senare (kanske under 2030-talet) kommer att bli användbara. Det är en mycket långsiktig investering som bygger mer på hopp än på konkreta bevis.

Sanningen om "användningsfall"

Branschen älskar att prata om revolutionerande tillämpningar: upptäckt av läkemedel, finansiell optimering, artificiell intelligens. Men så här ser verkligheten ut:

• Läkemedel: Molekylerna som simuleras på kvantdatorer är så enkla att en vanlig laptop klarar det bättre
• Finans: Kvantalgoritmerna för handel existerar bara på papper
• AI: Dagens kvantdatorer är för långsamma och opålitliga för att hjälpa artificiell intelligens

Varför forskning ändå är avgörande

Innan vi avfärdar allt som meningslös hype, låt oss fundera över vad denna ”kvantumrusning” leder till:

Verkliga vetenskapliga framsteg

• Nya kryogena kylningstekniker
• Innovativa matematiska algoritmer
• Extremt precis laserkontroll
• Avancerade supraledande material

Talangutbildning

Tusentals fysiker och ingenjörer utvecklar kompetens som kommer att behövas för framtidens teknik. Det är som rymdprogrammet: dyrt idag, avgörande imorgon.

Strategisk förberedelse

När (inte om) kvantdatorer blir användbara kommer de som har kompetensen och infrastrukturen att ha ett försprång. Det är en långsiktig investering förklädd till omedelbar innovation.

Realistisk tidsplan: 2030, kanske

De mest ärliga experterna medger att verkligt användbara kvantdatorer ligger minst 10–15 år fram i tiden[^20]. Och detta förutsatt att man löser problem som kanske är olösliga:

2025-2028: Inkrementella förbättringar, fortfarande ingen praktisk tillämpning

2028-2032: Första "felresistenta" kvantdatorerna med hundratals logiska qubitar

2032+: (Kanske) de första verkliga kommersiella tillämpningarna

Vad betyder det för er?

Om du arbetar på ett företag som "utforskar kvantdatorer":

• Följ utvecklingen men med kritisk blick
• Utbilda några interna experter
• Experimentera med billiga kvantmoln
• Identifiera problem som skulle kunna dra nytta av kvantteknik i framtiden
• Fokusera på teknik som verkligen fungerar idag

Vad man inte ska göra

• Investera inte miljoner i omedelbara "kvantlösningar"
• Bli inte panikslagna om konkurrenter meddelar "kvantpartnerskap"
• Tro inte på löften om omedelbara fördelar

Den djupaste lärdomen: Löftets ekonomi

Kvantdatorer avslöjar en fascinerande paradox: ju mer oanvändbar en teknik är idag, desto mer kan den vara värd imorgon.

Detta skapar kontraintuitiva dynamiker. Google kan spendera hundratals miljoner på att lösa icke-existerande problem och se sina aktier stiga med miljarder. Microsoft kan söka efter kontroversiella partiklar i tjugo år och ändå locka fler investerare. Amazon kan bygga datorer som gör mindre än en Raspberry Pi och ändå hyllas som innovativt.

Kvantdatorer är inte bara teknik: det är institutionaliserad spekulation. Regeringar och företag satsar i praktiken miljarder på att denna teknik förr eller senare kommer att bli avgörande. Det är riskkapital i nationell skala.

Men det finns en grundläggande skillnad jämfört med tidigare spekulationsbubblor: här kan det vara strategiskt självmord att inte investera. Om kvantdatorer en dag verkligen bryter all modern kryptering, kommer den som inte är förberedd att stängas ute från hela ekonomiska sektorer. Det är en satsning som ingen har råd att förlora, men som ingen ännu vet hur man vinner.

Slutsats: I väntan på Quantum Godot

Kvantdatorer är som Godot i Becketts pjäs: alla pratar om dem, alla väntar på dem, men de kommer aldrig. Under tiden har industrin byggt upp ett helt ekonomiskt ekosystem kring denna väntan.

Kvantdatorerna år 2025 är samtidigt:

• Praktiskt oanvändbara (löser inte verkliga problem bättre än alternativen)
• Strategiskt avgörande (den som är redo först kommer att dominera hela branscher)
• Vetenskapligt fascinerande (de pressar gränserna för fysik och ingenjörskonst)

Hypen är överdriven när det gäller de omedelbara resultaten, men troligen underskattad när det gäller den långsiktiga effekten. Det är normalt när det gäller radikal innovation: först verkar det vara meningslös magi, sedan blir det oumbärligt.

Nästa gång ni läser om ett "kvantitativt genombrott" bör ni ställa er två frågor:

1. "Löser det ett problem jag har idag?" (Antagligen inte)
2. "Vinner den som kontrollerar det om 15 år?" (Antagligen ja)

Under tiden kan ni njuta av denna miljardertekniska kapplöpning. Den är dyr, ibland löjlig, men kan vara upptakten till nästa industriella revolution.

Källor

[^1]: Google. "Meet Willow, our state-of-the-art quantum chip." December 2024. https://blog.google/technology/research/google-willow-quantum-chip/

[^2]: Amazon. "Amazon's new Ocelot chip brings us closer to building a practical quantum computer." February 2025. https://www.aboutamazon.com/news/aws/quantum-computing-aws-ocelot-chip

[^3]: Microsoft. "Microsoft's Majorana 1 chip carves new path for quantum computing." February 2025. https://news.microsoft.com/source/features/innovation/microsofts-majorana-1-chip-carves-new-path-for-quantum-computing/

[^4]: Google Quantum AI. "Quantum error correction below the surface code threshold." Nature 638, 651–655 (2024). https://www.nature.com/articles/s41586-024-08449-y

[^5]: Caltech. "New Ocelot Chip Makes Strides in Quantum Computing." February 2025. https://www.caltech.edu/about/news/new-ocelot-chip-makes-strides-in-quantum-computing

[^6]: Microsoft Azure Quantum. "Microsoft unveils Majorana 1." February 2025. https://azure.microsoft.com/en-us/blog/quantum/2025/02/19/microsoft-unveils-majorana-1-the-worlds-first-quantum-processor-powered-by-topological-qubits/

[^7]: Nature. "Microsoft quantum computing 'breakthrough' faces fresh challenge." February 2025. https://www.nature.com/articles/d41586-025-00683-2

[^8]: Politecnico di Torino. "The first IQM quantum computer in Italy is turned on in Turin." May 2025. https://www.polito.it/en/polito/communication-and-press-office/poliflash/the-first-iqm-quantum-computer-in-italy-is-turned-on-in

[^9]: Data Center Dynamics. "IQM installs quantum computer at Politecnico di Torino." May 2025. https://www.datacenterdynamics.com/en/news/iqm-installs-quantum-computer-at-politecnico-di-torino-data-center/

[^10]: Il Sole 24 ORE. "Turin, Links Foundation and Poli 'switch on' a quantum computer." October 2024. https://en.ilsole24ore.com/art/turin-foundation-links-and-poly-turn-on-quantum-computer-AGXb2Tk

[^11]: Science News. "Physicists are mostly unconvinced by Microsoft's new topological quantum chip." March 2025. https://www.sciencenews.org/article/microsoft-topological-quantum-majorana

[^12]: IEEE Spectrum. "Microsoft's Topological Qubit Claims Create Mixed Reactions." March 2025. https://spectrum.ieee.org/topological-qubit

[^13]: Physics. "Microsoft's Claim of a Topological Qubit Faces Tough Questions." Physics 18, 68 (2025). https://physics.aps.org/articles/v18/68

[^14]: JPMorgan Chase. "Certified randomness using a trapped-ion quantum processor." Nature, March 2025. https://www.jpmorgan.com/technology/news/certified-randomness

[^15]: Argonne National Laboratory. "JPMorgan Chase, Argonne and Quantinuum show quantum speedup." March 2025. https://www.anl.gov/article/jpmorgan-chase-argonne-and-quantinuum-show-theoretical-quantum-speedup-with-the-quantum-approximate

[^16]: McKinsey & Company. "The Rise of Quantum Computing." April 2024. https://www.mckinsey.com/featured-insights/the-rise-of-quantum-computing

[^17]: Grand View Research. "Quantum Computing Market Size | Industry Report, 2030." https://www.grandviewresearch.com/industry-analysis/quantum-computing-market

[^18]: Precedence Research. "Quantum Computing Market Size to Hit USD 16.44 Billion by 2034." https://www.precedenceresearch.com/quantum-computing-market

[^19]: P&S Market Research. "Quantum Computing Market Size, and Growth Report, 2032." https://www.psmarketresearch.com/market-analysis/quantum-computing-market

[^20]: Fortune Business Insights. "Quantum Computing Market Size, Share & Growth Report, 2032." https://www.fortunebusinessinsights.com/quantum-computing-market-104855